Web bullying
Yes, I'm gonna do one too. A blog entry about cyberbullying, yes.
However, I'm not going to talk as much as I'm going to share a few links.
1. An entry from Tumblr (not sure on the origin cus I didn't want to browse through 9.935 notes to find who originally posted it)
2. An image from DeviantART by Nevaart
3. The movie "Cyberbully", which was released in 2011. It's 1 h, 26 min, and though it only show one of multiple scenarios possible when it comes to cyberbullying, it's a very accurate and believable scenario. Some might not think so, but yes, it is. Not only the main character, but also surrounding characters - parents, teachers, classmates, friends. Watch it.
The elements of cyberbullying can be percieved as "innocent", "child's play" or "not meant seriously", but it IS serious! Words hurt! No matter if they're spoken or written! They don't disappear or lose value just because it's writte anonymously!
Even more so, don't come to me and bullshit about calling people names and/or be degrading, and think you can get away with the excuse "freedom of speech". Yes, freedom of speech is important - but it's not made to cover up being an ass to other people. If you don't have something nice to say, move on without saying anything. No one has the right to strip other people of their value, no matter what they may think - and we must ALL take the responsibility and make sure it doesn't happen, and to be there to try a stop it when it does. It won't always work, but even the smallest things can be truly helpful, to both the bullied, and the bully.
With that said, no, I don't believe in flaming people - not the bully either. So "bully the bully into stopping" isn't an answer I support - it will just make it worse.
Ato de, minna.
#2
... that moment when you realise that your blog has gone from Swedish to English because you write in English when you're upset and mostly write blog entries when you are?
Ato de, minna!
Ato de, minna!
#1
You ever get that feeling, when looking at old accomplishes (drawings, writings, etc), that 'did I really do this? Is this from me?'. Not in that good way when it's like 'omg I'm so fucking awesome!' but more like... 'I'm not this good, I can't remember doing this'. Like there's a distance between you and what you've done?
The awkward moment when you ask a question and no one understands it.
Ato de, minna!
The awkward moment when you ask a question and no one understands it.
Ato de, minna!
Bitchin'
So this is a night when I just want to whine and moan and bitch about more or less anything and everything. I feel like a whimsical, selfish asshole with absolutely no sense of direction and the only thing that's actually good in all that mess is that I'm actually not feeling guilty about feeling selfish for once.
I want to move out, into an apartment of my own. I want to be living by myself, alone, for a while - a long while. It's not that I don't like staying with my parents but I really need to get my own place. My own space. A space where I can do what the hell I want without bothering - because it's MY mess, because it's MY fucking space, where I mind my own business and no one can say that I can't do this and that. A place where I don't have to be considerate of anyone but myself (except neighbours. I won't get rid of those I imagine). I think that a lot of the chaos I'm in now will still and be sorted if I just manage to get myself a place of my own.
So why don't I just pack my things and go? End this bitching and whining? Well, I got to know where the hell to pack and go first, right? I have no idea about where I'm suppose to be heading as it is. Örebro, or staying in Gothenburg, I have no idea! One moment I want A, the next I want B, the next I'm thinking about whether or not I can combine the two, and next yet again I want to go on a completely different track and move to somewhere completely random.
It's times like these that I really believe the things the say about Gemini's. That fleeting interest, always wanting to move around, never settling down, always looking elsewhere... The uncertainties, the difficulties to decide. At the same time I know better than blaming the star under which I was born for me being whimsy and impulsive. However, I'm getting more and more tired of feeling guilty for being impulsive and whimsy so I'm gonna try and stop it. It's just who I am, and I'm probably going to feel better if I just accept it.
I'm also going to feel a lot better if I just accepted that some things are what they are, and that I don't have to be an elite in everything I do. It's alright that I'm not the new Picasso, Kreuger or Van Gogh, and it's okay that I'm not a great author in the same league as Mankell, Tolkien or McDermid. It's completely okay that I have a gazillion interests and because of that doesn't stand out that much in one or two of them. I AM good at drawing and painting, I AM a good writer. I can always get better, and I am fighting for it, but it's not my main goal in life to be famous and it's not my main goal to be the best artist before I'm 30 (which would be in five years, for those of you who might not know). At the end of the day I just want to feel good about myself, and as it is now I'm not. I'm not feeling good about myself because in one way or another I always feel guilty for something, and I've got to let that go.
I am allowed to be who I am.
I am allowed to enjoy what I enjoy.
I am allowed to say no if there is something I don't want, need or wish for.
My interests are hobbies, which I would love to develop further, yes, but my entire world doesn't revolve around it. I don't want my entire world to circle around it, especially not because I force it to. If my world happens to start spinning around something in particular I will cherish it, but I don't want to force myself to devote myself to something which I do not burn - until I start to burn for it. It's nothing wrong with that. And that I need to realise. And accept.
Right now it feels like I'm steering my life into a slope. A huge slope - a crater - from which it'll be hell to get back up from. It's not emotional; emotionally I'm feeling better than ever (sort of), but my situation is spiralling downhill, and I need to step off and think for a moment, gain perspectives and hopefully see some sense and some light at the end of the tunnel.
It's obvious that I'm not... the best. That I'm lacking in a whole lot of areas, in personality as well as skill, but I'm not a perfect being. I can never become the perfect person, and I have to understand, in my heart, that that's okay. Because right now I don't. Right now I think I need to be this perfect person that always comes up with great ideas, is bright and bubbly, splurt out tons and tons of perfectly written texts or perfect paintings and drawings - everything has to be impeccable. For everyone else's sake. Not mine: Theirs. And that's just wrong.
Now I'm going to go to sleep and tomorrow is a brand new day.
I hope you all have a wonderful weekend, a wonderful summer, a wonderful year, and a great, wonderful, long, happy life.
Ato de, minna <3
Tjoho... ho?
Time's flying, and summer's soon come and gone again. Geez, it goes fast, doesn't it?
Currently I'm not doing that much. I'm trying to find an apartment and decide whether to stay in Gothenburg or move back to Örebro for a while. I think it'll be Gothenburg though. Even though I love Örebro I don't know what to do there.
Which reminds me, I have to send a mail to some guy at GU (Gothenburg University), asking how to do about the courses I've already completed.
Drawing wise I miss oil colours, but I've done quite a lot with watercolours lately, and I feel more and more than I like that medium. I can't say I think I've got a good grip around it yet, but it'll come eventually (as with everything else, practise makes perfect). I'm trying to complete at least one picture a week, and I think that kind of discipline-thing is good for me when it comes to these things.
However, I have to find the installation CD's for both scanner and tablet now, since neither wants to work. I have a thought on what the problem might be but I'm not certain... We'll see.
And gosh, I had forgotten how my allergy gets worse when I'm at my parent's house >< In search of sort of solitude and through an urge to be on my own (away from the cat, mostly) I've spent most of my time in the trailer (which is where I sleep when I'm at my parent's place). A lot more than previous summers. Oh well, this is hopefully the last summer I stay in the trailer (I hope to get an apartment, as previously mentioned).
Vdrops has started to come along, and I'm currently trying to figure out more about the exorscists - since my main character is one I better know more about them, or so I reason xD - and somewhere along the line I realise that I have to get the main plot figured out soon. I can't just continue making characters and hope it'll solve itself with time... However much I hate planning and structuring stories I think it's going to be needed if I am ever to manage this project...
Ah well.
Find me elsewhere!
Tired
Gods I'm so damn tired xD
The last party at Wiks, and I've been dancing like a maniac. It was a while since I did that and I can feel it in my hips and feet.
The last party at Wiks, and I've been dancing like a maniac. It was a while since I did that and I can feel it in my hips and feet.
Otherwise it was great. Good food (too little, but what had I expected?), great company, interesting conversation and - as mentioned - wicked dancing.
Tomorrow we're supposed to clean out the school (for the last time this term), and, of course, our rooms. On Wednesday we have the finishing up and on Thursday I'm heading home.
On Friday I'm going down to Kivik with family and parents, and the week after that I've got an appliance test for Gothenburg University (GU), the theatre teacher programme.
Wish me luck :D
Take care everyone!
ladida.
Två veckor har gått sen jag packade ihop för att flytta igen. Sen dess har jag flyttat en gång till xD Jag började flytta till Åsa för att gå på Löftadalens folkhögskola (konstlinje) men på onsdagen samma vecka som jag startade fick jag erbjudande från Wiks Folkhögskola i Uppsala att jag kunde få börja i konstklassen där. Eftersom jag hade siktat på Wiks från första början tyckte jag "Ja, what the hell!" och flyttade därmed till Uppsala.
Två veckor har gått och jag har provat på kroki (vilket jag aldrig gjort förut men nu ska göra i princip varje måndag under hela läsåret), salsa (som jag har som tillvalsgrej och sysslar med på tisdagar), och oljemålning (vilket jag är halvt livrädd för). Utöver detta har jag även fått fasta rutiner att följa med serverad mat tre gånger om dagen (utom på helgen då det blir lite rörigt med omgångar mat eftersom jag då måste laga den själv), jag både har och inte har fritid eftersom man typ inte orkar med någonting på kvällarna och blir heltrött redan vid halv tio-tio. Hur som helst går det ändå bra.
Två veckor har gått och förra veckan trodde jag jag skulle halvdö. Jag klarar inte förändringar jättebra, särskilt inte när jag inte vet hur jag ska hantera problem som kan uppstå, och här har det definitivt varit både förändringar och saker som kräver en viss hantering som jag ännu inte riktigt fått ordning på. Däremot börjar det lägga sig och därmed lugnar jag ner mig, vilket då innebär att jag inte mår lika illa längre. Vilket är tacksamt. Jag saknar Göteborg något otroligt och känner mig väldigt liten och långt hemifrån, men vill ändå inte hem. Gnäll gnäll, right?
Två veckor har gått och jag tror det här kan bli bra. Jag tror verkligen att det här kan bli ett riktigt bra år. Jag hoppas på det. Det blir ett år utan tillgång till internet annat än i skolbyggnaden, så det vette fan hur jag ska klara mig, men man vänjer sig. Det är som en återgång till när man satt med modem och bara hade en timme på sig att göra så mycket som möjligt på den timmen. Det kommer bli mycket annat gjort, kan jag säga. Frågan är vad "annat" är.
Två veckor har gått och jag är rejält oroad för första gången jag måste ta bussen in till Uppsala - för till Uppsala ska jag - eftersom jag avskyr att åka buss. Jag blir alltid helt hispig och helsäker på att BARA för att jag åker på bussen kommer den ta en annan väg än den som är beskriven i busstabellen eller något annat lika idiotiskt.
Två veckor har gått och jag förundras över hur snabbt de försvann.
Två veckor har gått och jag har provat på kroki (vilket jag aldrig gjort förut men nu ska göra i princip varje måndag under hela läsåret), salsa (som jag har som tillvalsgrej och sysslar med på tisdagar), och oljemålning (vilket jag är halvt livrädd för). Utöver detta har jag även fått fasta rutiner att följa med serverad mat tre gånger om dagen (utom på helgen då det blir lite rörigt med omgångar mat eftersom jag då måste laga den själv), jag både har och inte har fritid eftersom man typ inte orkar med någonting på kvällarna och blir heltrött redan vid halv tio-tio. Hur som helst går det ändå bra.
Två veckor har gått och förra veckan trodde jag jag skulle halvdö. Jag klarar inte förändringar jättebra, särskilt inte när jag inte vet hur jag ska hantera problem som kan uppstå, och här har det definitivt varit både förändringar och saker som kräver en viss hantering som jag ännu inte riktigt fått ordning på. Däremot börjar det lägga sig och därmed lugnar jag ner mig, vilket då innebär att jag inte mår lika illa längre. Vilket är tacksamt. Jag saknar Göteborg något otroligt och känner mig väldigt liten och långt hemifrån, men vill ändå inte hem. Gnäll gnäll, right?
Två veckor har gått och jag tror det här kan bli bra. Jag tror verkligen att det här kan bli ett riktigt bra år. Jag hoppas på det. Det blir ett år utan tillgång till internet annat än i skolbyggnaden, så det vette fan hur jag ska klara mig, men man vänjer sig. Det är som en återgång till när man satt med modem och bara hade en timme på sig att göra så mycket som möjligt på den timmen. Det kommer bli mycket annat gjort, kan jag säga. Frågan är vad "annat" är.
Två veckor har gått och jag är rejält oroad för första gången jag måste ta bussen in till Uppsala - för till Uppsala ska jag - eftersom jag avskyr att åka buss. Jag blir alltid helt hispig och helsäker på att BARA för att jag åker på bussen kommer den ta en annan väg än den som är beskriven i busstabellen eller något annat lika idiotiskt.
Två veckor har gått och jag förundras över hur snabbt de försvann.
Morgonbös
10 år som rollspelare, grattis till mig!! (+2 dar, men men, nevermind that)
Lite skrämmande att inse att jag hållt på i tio år redan, även om de sista fem-sex åren varit nästan enbart över msn och andra chatrum. Skrämmande men väldigt roligt ^^
Jag... avskyr... mardrömmar. Haft mardrömmar flera dar i rad nu och jag antar att det är för att jag är stressad över flytt och önskan om annorlunda besked och tandläkare och jag vet inte allt jag stressar över. Det är såna här dagar jag får för mig att fly nånstans - varsomhelst really - och bara glömma allting. Det är en intressant tanke. Dock är jag lite för feg för att faktiskt genomföra det och börjar tänka på alla praktiska saker istället.
Snart bär det av till nya skolan! Förhoppningsvis också till ett år av ljuvliga minnen och nya vänner ^^
Nu bär det dock av någon annanstans; till bussen.
Smajl, pepölz!
Take care ^^
Ato de, minna ;)
Lite skrämmande att inse att jag hållt på i tio år redan, även om de sista fem-sex åren varit nästan enbart över msn och andra chatrum. Skrämmande men väldigt roligt ^^
Jag... avskyr... mardrömmar. Haft mardrömmar flera dar i rad nu och jag antar att det är för att jag är stressad över flytt och önskan om annorlunda besked och tandläkare och jag vet inte allt jag stressar över. Det är såna här dagar jag får för mig att fly nånstans - varsomhelst really - och bara glömma allting. Det är en intressant tanke. Dock är jag lite för feg för att faktiskt genomföra det och börjar tänka på alla praktiska saker istället.
Snart bär det av till nya skolan! Förhoppningsvis också till ett år av ljuvliga minnen och nya vänner ^^
Nu bär det dock av någon annanstans; till bussen.
Smajl, pepölz!
Take care ^^
Ato de, minna ;)
Powerful Words and Super Heroes
There are days when things just go straight to hell. Like last night, when I lay awake to way too late because of some negative thoughts I've gotten into my head that just wouldn't let go - or I wouldn't stop analysing them. I can't help but wonder if I feel meaningless because I am meaningless or because I just want something to whine about and that makes for a "good" reason to get myself heard.
Even more so I ponder upon the reason to my silence. Whenever I feel bad nowadays I just tend to shut up about it, live in my own little bubble and remain in my head. Yesterday I sent bits and pieces of my thoughts to a friend and I suppose that helped a bit, since I got to air it and hear for myself how it actually sounded like out loud, which makes the tension go away - some.
Words are powerful, oh so powerful.
Summer is ending fast, and so I find myself hesitating. I know what I want - sort of - and can just hope on that I'll get what I want in the end. Now I'm just going to convince myself that my life is my life and I can do what I want with it - no one will get disappointed.
More than that I haven't been on MSN for like... what? A month? And it feels fantastic! Sort of. I'm not going to stop being on MSN but Heaven knows it's been good to take a break from it. What's worse is that I'm lacking interest in actually drawing again, and I think I've come to terms with that and will allow myself to skip out on drawing for a while. I want to finish something to the current theme from Theme of The Week at DeviantArt, being Chess, but it's unlikely that I will actually sit down and do something. There's no clear image in my head of what I want to do so the lines aren't any good and then I just give up on the whole thing instead. I did get an idea last night though that I might be able to pull off tonight, as I tend to do better when I'm not all moody and beat down on myself (how strange). And obviously I might do some comics, since my visit at the residence of The Epic Comic Inspirator of DOOM resulted in more comic pages and an urge to continue. Just what I'll do is a better question though.
Anyway, I'm living on here in my part of the world and will try to get out of my bubble sooner or later, if nothing else because company will probably make me feel better, although I feel like physical company helps the most right now - the parents and the brother has without knowing it signed up for the duty of getting and giving loads and loads of hugs, since that's the best medicine I can think of <3
Tonight's "Super Hero Night" at Slottsskogen and I've promised my brother to act as a photographer, so we'll be off in about an hour or so... Hopefully we'll see some nice Super Hero costumes ^^ The brother will go as Superman, very charming, very charming.
See y'all, and take care ^^
Ato de!
Even more so I ponder upon the reason to my silence. Whenever I feel bad nowadays I just tend to shut up about it, live in my own little bubble and remain in my head. Yesterday I sent bits and pieces of my thoughts to a friend and I suppose that helped a bit, since I got to air it and hear for myself how it actually sounded like out loud, which makes the tension go away - some.
Words are powerful, oh so powerful.
Summer is ending fast, and so I find myself hesitating. I know what I want - sort of - and can just hope on that I'll get what I want in the end. Now I'm just going to convince myself that my life is my life and I can do what I want with it - no one will get disappointed.
More than that I haven't been on MSN for like... what? A month? And it feels fantastic! Sort of. I'm not going to stop being on MSN but Heaven knows it's been good to take a break from it. What's worse is that I'm lacking interest in actually drawing again, and I think I've come to terms with that and will allow myself to skip out on drawing for a while. I want to finish something to the current theme from Theme of The Week at DeviantArt, being Chess, but it's unlikely that I will actually sit down and do something. There's no clear image in my head of what I want to do so the lines aren't any good and then I just give up on the whole thing instead. I did get an idea last night though that I might be able to pull off tonight, as I tend to do better when I'm not all moody and beat down on myself (how strange). And obviously I might do some comics, since my visit at the residence of The Epic Comic Inspirator of DOOM resulted in more comic pages and an urge to continue. Just what I'll do is a better question though.
Anyway, I'm living on here in my part of the world and will try to get out of my bubble sooner or later, if nothing else because company will probably make me feel better, although I feel like physical company helps the most right now - the parents and the brother has without knowing it signed up for the duty of getting and giving loads and loads of hugs, since that's the best medicine I can think of <3
Tonight's "Super Hero Night" at Slottsskogen and I've promised my brother to act as a photographer, so we'll be off in about an hour or so... Hopefully we'll see some nice Super Hero costumes ^^ The brother will go as Superman, very charming, very charming.
See y'all, and take care ^^
Ato de!
Dravell
Jag samlar tankar, jag samlar ögonblick, jag samlar minnen att hämta styrka ur. Jag samlar ord från år tillbaka att ge mig en kick idag, att jag inte är obetydlig och att jag har något att falla tillbaka på. Några att falla tillbaka på.
Skräcken inför vad vi sa då, skräcken för vad jag lät andra tänka. Skulden för vad jag lät andra tro att jag tänkte om dem. Ironin i att känna igen mina egna tankemönster.
Kärleken som genomsyrar allt, varenda ord. Smärtan som ligger under. Bekräftelsen om vad som existerar och vad som finns att luta sig mot. Försäkran om att avstånd inte raderar känslor. Sorgen över vad som tilläts hända bakom min rygg. Självförakt för vad jag inte ville se och därför inte vidrörde. Skammen för vad min rädsla orsakade.
Jag samlar ord. Jag samlar tankar. Jag samlar ögonblick ur sorg, smärta, kärlek, önskan, längtan, trohet, trygghet, otillräcklighet, skam, ånger, ångest. Jag samlar allt, tar det till mitt hjärta och finner ett liv rikt på känslor. Jag samlar allt och finner ett liv rikt på vänner. Jag samlar allt och finner ett liv rikt på tvekan, men också på kärlek. Jag samlar och samlar och samlar och varje ord väcker minnen och tankar och känslor. Varje ord väcker något till liv.
Mina egna ord försvinner. Mina ord av känslor och liv sprids inte längre. Mina ord stannar i bröstet, i halsen, i hjärtat och faller från mina läppar som tomma fraser. Känslan kvävs inuti mig medan orden flyter fritt. Orden, mina ord, och känslorna, mina känslor, av trygghet, värme, säkerhet, sorg, kärlek, längtan, önskan, skam, rädsla, behov, ilska, saknad fastnar i mig. Mina känslor fastnar i mig när jag bara vill skrika ut dem. Skrika med samma intensitet som jag gjorde då, då varje ord genomsyrades av känslor och jag visade mig. Jag visade mig.
Jag samlar tankar, minnen, ögonblick. Jag samlar och samlar för att hitta styrkan att fortsätta. Alla ord som är så viktiga, som är trygga och säkra, och som får mig att tro på mig. Alla känslor som väckte mig till liv. Alla minnen som värmer mig inifrån och ut.
Jag älskar, jag hatar, jag sörjer, jag gråter, jag skriker, jag plågas, jag ler, jag skrattar, jag jublar, jag skäms, jag längtar, jag saknar... Jag räds. Jag är rädd för världen, är rädd för mig själv, är rädd för bedömningen, är rädd för kritiken, är rädd för otillräckligheten.
Och jag samlar och samlar och samlar, och jag ler. Och jag glädjs. Och jag känner mig älskad. Och jag älskar.
Och jag älskar er allihop. Älskar er allihop.
Jag älskar.
Skräcken inför vad vi sa då, skräcken för vad jag lät andra tänka. Skulden för vad jag lät andra tro att jag tänkte om dem. Ironin i att känna igen mina egna tankemönster.
Kärleken som genomsyrar allt, varenda ord. Smärtan som ligger under. Bekräftelsen om vad som existerar och vad som finns att luta sig mot. Försäkran om att avstånd inte raderar känslor. Sorgen över vad som tilläts hända bakom min rygg. Självförakt för vad jag inte ville se och därför inte vidrörde. Skammen för vad min rädsla orsakade.
Jag samlar ord. Jag samlar tankar. Jag samlar ögonblick ur sorg, smärta, kärlek, önskan, längtan, trohet, trygghet, otillräcklighet, skam, ånger, ångest. Jag samlar allt, tar det till mitt hjärta och finner ett liv rikt på känslor. Jag samlar allt och finner ett liv rikt på vänner. Jag samlar allt och finner ett liv rikt på tvekan, men också på kärlek. Jag samlar och samlar och samlar och varje ord väcker minnen och tankar och känslor. Varje ord väcker något till liv.
Mina egna ord försvinner. Mina ord av känslor och liv sprids inte längre. Mina ord stannar i bröstet, i halsen, i hjärtat och faller från mina läppar som tomma fraser. Känslan kvävs inuti mig medan orden flyter fritt. Orden, mina ord, och känslorna, mina känslor, av trygghet, värme, säkerhet, sorg, kärlek, längtan, önskan, skam, rädsla, behov, ilska, saknad fastnar i mig. Mina känslor fastnar i mig när jag bara vill skrika ut dem. Skrika med samma intensitet som jag gjorde då, då varje ord genomsyrades av känslor och jag visade mig. Jag visade mig.
Jag samlar tankar, minnen, ögonblick. Jag samlar och samlar för att hitta styrkan att fortsätta. Alla ord som är så viktiga, som är trygga och säkra, och som får mig att tro på mig. Alla känslor som väckte mig till liv. Alla minnen som värmer mig inifrån och ut.
Jag älskar, jag hatar, jag sörjer, jag gråter, jag skriker, jag plågas, jag ler, jag skrattar, jag jublar, jag skäms, jag längtar, jag saknar... Jag räds. Jag är rädd för världen, är rädd för mig själv, är rädd för bedömningen, är rädd för kritiken, är rädd för otillräckligheten.
Och jag samlar och samlar och samlar, och jag ler. Och jag glädjs. Och jag känner mig älskad. Och jag älskar.
Och jag älskar er allihop. Älskar er allihop.
Jag älskar.
Tänk-på-att-du-inte-kan-allt-så-blir-det-nog-bra
Terminen drar sig mot sitt slut, som den har en vana att göra. Jag har mina 15 poäng (hp) Teater-Drama III från hösten och jobbar på mina 15 hp för den här terminen. I övrigt saknas 15 hp för hösten (Folkmordshistoria 7,5 p och Medeltidens materiella kultur 7,5 p) och jag hoppas på att få mina 22,5 p för den här terminen (Kreativt skrivande 7,5 p, Engelsk kommunikation 7,5 p, Kreativt gestaltningsarbete 7,5 hp) och det ska nog gå bra det här.
Sökandet till hösten går okej, jag skickade in en ansökan till Sörängens folkhögskola i helgen som gick och ska skicka in till löftadalen och Wiks så snart jag fått koll på mina arbetsprovet >< Eller fått skrivit ut dem, snarare.
Igår gjorde jag antagningsprov till teaterlärarlinjen på Göteborgs Universitet så jag har något att falla tillbaka på om jag inte hamnar på konstlinje, och det kändes... helt okej.
Idag är det tillbaka till Örebro, och det känns lite konstigt på ett oförklarligt sätt. Jag längtar väl tillbaka, samtidigt som jag anpassar mig fort och nästan glömmer av ibland att jag inte bor hemma längre. Vi får se vad som händer när jag skaffar helt egen lägenhet sen.
Fler spel har letat sig in på spelhyllan, bland annat till PS3't; Sims 3, en Sega Collection (AWESOME!) och Dark Sector. Jag har INGEN aning om vad jag kommer tycka om det sistnämnda, men jag har tittat på det förut och det var billigt. End of story.
Sneglar åt ett PSP också, men det får vi se vad som händer med. Än så länge är jag för snål för att riktigt låta mig själv köpa ett.
... min blogg blev en dagbok. Damn. Jag får börja göra något med den, känner jag. Recensioner kanske? Inte för att jag gör färdigt något så recensioner är svårt att ge xD
Ah well... det blir nog bra det med.
Inget allvarligt ritande eller skrivande på sistone. Familjen har prioriterats och jag är helt klart nöjd med att få vara med dem, att sticka ut spontant på en rundtur eller spela kort. I like.
Nej nu ska jag lägga ner och hoppas på det bästa.
Löv u <3
Take care ^^
Sökandet till hösten går okej, jag skickade in en ansökan till Sörängens folkhögskola i helgen som gick och ska skicka in till löftadalen och Wiks så snart jag fått koll på mina arbetsprovet >< Eller fått skrivit ut dem, snarare.
Igår gjorde jag antagningsprov till teaterlärarlinjen på Göteborgs Universitet så jag har något att falla tillbaka på om jag inte hamnar på konstlinje, och det kändes... helt okej.
Idag är det tillbaka till Örebro, och det känns lite konstigt på ett oförklarligt sätt. Jag längtar väl tillbaka, samtidigt som jag anpassar mig fort och nästan glömmer av ibland att jag inte bor hemma längre. Vi får se vad som händer när jag skaffar helt egen lägenhet sen.
Fler spel har letat sig in på spelhyllan, bland annat till PS3't; Sims 3, en Sega Collection (AWESOME!) och Dark Sector. Jag har INGEN aning om vad jag kommer tycka om det sistnämnda, men jag har tittat på det förut och det var billigt. End of story.
Sneglar åt ett PSP också, men det får vi se vad som händer med. Än så länge är jag för snål för att riktigt låta mig själv köpa ett.
... min blogg blev en dagbok. Damn. Jag får börja göra något med den, känner jag. Recensioner kanske? Inte för att jag gör färdigt något så recensioner är svårt att ge xD
Ah well... det blir nog bra det med.
Inget allvarligt ritande eller skrivande på sistone. Familjen har prioriterats och jag är helt klart nöjd med att få vara med dem, att sticka ut spontant på en rundtur eller spela kort. I like.
Nej nu ska jag lägga ner och hoppas på det bästa.
Löv u <3
Take care ^^
Madelene-kaka?
Idag fick jag godkänd på Teaterns teori och metod, 7,5 hp, från förra terminen. Skönt värre. Nu väntar jag bara på betyget från karaktärsarbeteskursen så har jag mina 15 poäng från höstterminens Teater-Drama III... Så nu är det "bara" folkmordshistorian och medeltidskulturs-kursen kvar på höstterminen och sen... sen har jag mina 30 poäng därifrån.
På den nuvarande terminen har jag ett svenskaarbete som ska in till respons på fredag, en engelska uppgift som jag inte vet NÄR den ska in, för jag har glömt kolla den ^^' och på torsdag är sista kreativt gestaltningsarbetes lektionen, sen ska vi väl ha in en loggbok och så är den också över. Tror jag.
... och så är det C-uppsatsen. C-UPPSATSEN!
Jag ligger i med mina intervjuer och skriver lite hit och dit, men helt felfritt går det inte xD Särskilt inte som jag just nu har den fängslande känslan av "jag gör det snart, jag ska bara..." och den otroligt farliga känslan av att jag vet EXAKT vad jag ska skriva och hur jag ska koppla paralleller och därför kopplar av, tänker att det är lugnt. Det ÄR inte lugnt. Jag måste transkribera mina intervjuer och helst få åtminstone två till, sen måste jag skriva. You can edit shit but you can't edit nothing. Eller nåt.
Sen måste jag göra färdigt Under The Rain... en vattenfärgsbild som ska användas som arbetsprov till konstskolorna. Men för att användas måste den göras färdigt.
Jag är expert på att dra ut på saker.
Annars har jag inte mycket att säga. Jag spelade ut "Prince of Persia, Sands of time" häromveckan efter intensiva intervaller förlagda över tre-fyra dar. Intressant spel, knäppa ljudnivåer, MYCKET UPPREPNINGAR I REPLIKER OM MAN TOG FÖR LÅNG TID PÅ SIG!, roliga moment, panikframkallande strider - här och var, för det mesta var det rätt lugnt efter att man lärde sig tricken med sanden och vad som styrde tidsflödet xD - och en oändligt irriterande känsla för vassa saker och stup. Men pusslen var roliga xD När man väl fattade dem.
Andra spel... Jag spelar fortfarande på Final Fantasy VIII och är på skiva 3 (av fyra)... det ska nog bli bra. Jag är lite fram och tillbaka med om jag är ivrig på att se vad som kommer hända eller inte vill gå vidare xD Inte särskilt bra egentligen. Nåväl, det är inte som att jag tänker börja om precis, inte en gång till ><
Andra spel jag borde avsluta är Assassins Creed II (som jag knappt kommit någonstans på, really) och Prototype (som inte lockar mig alls just nu). Sen har jag andra spel ur Prince of Persia serien, och Shadows of Memories som jag började på i somras och aldrig lyckades spela klart... Och, givetvis, de andra Final Fantasy spelen xD Sjuan, Nian, Tian och Tretton, som jag äger men inte spelat. Eller det var inte riktigt sant; jag har börjat spela på sjuan, och spelat en bit in på första skivan på nian, samt tio-tretton timmar in i tretton, men USCH VAD JAG INTE ÄR SUGEN PÅ DEM! Det kommer väl, så småningom. Sju och Nio SKA jag spela, jag ska bara... sluta fåna mig om småsaker. Som grafiken.
... Och när fick jag så många spel?? ^^' Ooooh well... Spel är roligt. Eller nåt sånt xD (det ÄR väldigt roligt, bara något tidskrävande).
Annars gör jag inte så mycket. Jag lyckades träffa den av mina kusiner som jag verkligen växte upp med mer eller mindre nu häromdagen, efter att knappt ha träffat henne på... vad blir det... säkerligen fyra-fem år i alla fall (AAAAAAARGH VAD TIDEN FLYGER!) och det var jättekul ^^ Lite tafatt, men kul ^^ Jag har som fortfarande en kluven känsla angående min släkt om att både vara del av den och inte, så... det blir lite smått awkward ibland. Men att träffa Jessica igen var helt klart guld. Nu är det bara resten av familjen xD Kivik, here I come!
Nu ska jag tillbaka till att skriva - tyvärr inte för att jag vill - och sen försöka äta något innan jag ska rusa igen.
Take care y'all!
Ato de, minna!
På den nuvarande terminen har jag ett svenskaarbete som ska in till respons på fredag, en engelska uppgift som jag inte vet NÄR den ska in, för jag har glömt kolla den ^^' och på torsdag är sista kreativt gestaltningsarbetes lektionen, sen ska vi väl ha in en loggbok och så är den också över. Tror jag.
... och så är det C-uppsatsen. C-UPPSATSEN!
Jag ligger i med mina intervjuer och skriver lite hit och dit, men helt felfritt går det inte xD Särskilt inte som jag just nu har den fängslande känslan av "jag gör det snart, jag ska bara..." och den otroligt farliga känslan av att jag vet EXAKT vad jag ska skriva och hur jag ska koppla paralleller och därför kopplar av, tänker att det är lugnt. Det ÄR inte lugnt. Jag måste transkribera mina intervjuer och helst få åtminstone två till, sen måste jag skriva. You can edit shit but you can't edit nothing. Eller nåt.
Sen måste jag göra färdigt Under The Rain... en vattenfärgsbild som ska användas som arbetsprov till konstskolorna. Men för att användas måste den göras färdigt.
Jag är expert på att dra ut på saker.
Annars har jag inte mycket att säga. Jag spelade ut "Prince of Persia, Sands of time" häromveckan efter intensiva intervaller förlagda över tre-fyra dar. Intressant spel, knäppa ljudnivåer, MYCKET UPPREPNINGAR I REPLIKER OM MAN TOG FÖR LÅNG TID PÅ SIG!, roliga moment, panikframkallande strider - här och var, för det mesta var det rätt lugnt efter att man lärde sig tricken med sanden och vad som styrde tidsflödet xD - och en oändligt irriterande känsla för vassa saker och stup. Men pusslen var roliga xD När man väl fattade dem.
Andra spel... Jag spelar fortfarande på Final Fantasy VIII och är på skiva 3 (av fyra)... det ska nog bli bra. Jag är lite fram och tillbaka med om jag är ivrig på att se vad som kommer hända eller inte vill gå vidare xD Inte särskilt bra egentligen. Nåväl, det är inte som att jag tänker börja om precis, inte en gång till ><
Andra spel jag borde avsluta är Assassins Creed II (som jag knappt kommit någonstans på, really) och Prototype (som inte lockar mig alls just nu). Sen har jag andra spel ur Prince of Persia serien, och Shadows of Memories som jag började på i somras och aldrig lyckades spela klart... Och, givetvis, de andra Final Fantasy spelen xD Sjuan, Nian, Tian och Tretton, som jag äger men inte spelat. Eller det var inte riktigt sant; jag har börjat spela på sjuan, och spelat en bit in på första skivan på nian, samt tio-tretton timmar in i tretton, men USCH VAD JAG INTE ÄR SUGEN PÅ DEM! Det kommer väl, så småningom. Sju och Nio SKA jag spela, jag ska bara... sluta fåna mig om småsaker. Som grafiken.
... Och när fick jag så många spel?? ^^' Ooooh well... Spel är roligt. Eller nåt sånt xD (det ÄR väldigt roligt, bara något tidskrävande).
Annars gör jag inte så mycket. Jag lyckades träffa den av mina kusiner som jag verkligen växte upp med mer eller mindre nu häromdagen, efter att knappt ha träffat henne på... vad blir det... säkerligen fyra-fem år i alla fall (AAAAAAARGH VAD TIDEN FLYGER!) och det var jättekul ^^ Lite tafatt, men kul ^^ Jag har som fortfarande en kluven känsla angående min släkt om att både vara del av den och inte, så... det blir lite smått awkward ibland. Men att träffa Jessica igen var helt klart guld. Nu är det bara resten av familjen xD Kivik, here I come!
Nu ska jag tillbaka till att skriva - tyvärr inte för att jag vill - och sen försöka äta något innan jag ska rusa igen.
Take care y'all!
Ato de, minna!
bladibla
... intressant hur vi säger "Det kostar mig ingenting att fråga/att berätta/att säga", som om bara de ekonomiska aspekterna var viktiga...
la-di-daah...
Rapporten om Kristina Neros avhandling godkändes, idag skickade jag in etnografi-papret *hoppas hoppas hoppas*, och inser att jag borde sätta mig med antingen loggboken eller filmanalysen.
Kvar att göra på höstterminen:
För vårterminen är det inte mycket att göra. Jag håller mig inom tidsramarna och ser till att uppgifterna kommer in i tid, sköter det jag ska och leker trevlig student. Skickade i torsdags in introduktionen till en uppsats i Engelsk Kommuniation, ska sätta mig med den introduktion jag ska respondera på på tisdag. Jag skickade även in uppgift 2 i kreativt skrivande kursen natten mellan torsdag/fredag, och ska ge respons på fem andra texter innan... toorsdag, tror jag det är. I better check that out. Sen är det inlämning till lärarna senast 21/2, vad jag minns. Jag missade lektionen i Kreativt gestaltningsarbete i torsdags och får således försöka skriva en bock i loggboken och hoppas på att det jag missade inte var vitalt i mitt fortsatta liv.
C-uppsatsen skrämmer mig lite dock. Eftersom jag inte "får" börja med den förrän jag är klar med höstens grejer (i alla fall filmanalysen och loggboken) så blir det mindre och mindre tid att jobba på.
Annars är det lugnt. Jag städar och har mig och hittar delar av mitt rum som jag inte sett på två år drygt xD Och får ont i tänderna för att jag äter gelegodis xD Meeeen jag överlever. Och jag har ätit middag varje dag den här veckan! *glad* Och imorgon blir det rester, men det kan jag leva med ^^
Jag är vid liv, kort sagt, och ska försöka fortsätta med det. Mitt odramatiska liv goes on!
Ato de, minna!
Take care ^^
Kvar att göra på höstterminen:
- Filmanalysen (fixa referenser och gör texten vetenskaplig)
- Loggboken till Åsa (I princip hela kvar)0
- Folkmords PM'et (Lite titlar kvar och en sammanfattning)
- Case Study MMK (Inte påbörjat, en ide som kanske funkar)
För vårterminen är det inte mycket att göra. Jag håller mig inom tidsramarna och ser till att uppgifterna kommer in i tid, sköter det jag ska och leker trevlig student. Skickade i torsdags in introduktionen till en uppsats i Engelsk Kommuniation, ska sätta mig med den introduktion jag ska respondera på på tisdag. Jag skickade även in uppgift 2 i kreativt skrivande kursen natten mellan torsdag/fredag, och ska ge respons på fem andra texter innan... toorsdag, tror jag det är. I better check that out. Sen är det inlämning till lärarna senast 21/2, vad jag minns. Jag missade lektionen i Kreativt gestaltningsarbete i torsdags och får således försöka skriva en bock i loggboken och hoppas på att det jag missade inte var vitalt i mitt fortsatta liv.
C-uppsatsen skrämmer mig lite dock. Eftersom jag inte "får" börja med den förrän jag är klar med höstens grejer (i alla fall filmanalysen och loggboken) så blir det mindre och mindre tid att jobba på.
Annars är det lugnt. Jag städar och har mig och hittar delar av mitt rum som jag inte sett på två år drygt xD Och får ont i tänderna för att jag äter gelegodis xD Meeeen jag överlever. Och jag har ätit middag varje dag den här veckan! *glad* Och imorgon blir det rester, men det kan jag leva med ^^
Jag är vid liv, kort sagt, och ska försöka fortsätta med det. Mitt odramatiska liv goes on!
Ato de, minna!
Take care ^^
Kritik och avhandlingar och städning
Jag blir så trött.
Jag håller på och betar av skolarbeten (fortfarande ja), och det går väl framåt. Jag jobbar på Kristina Neros avhandling "På samma scen - om samarbete mellan amatör- och yrkesteater" just nu, och den är bra. Jag gillar den. Detaljen är att jag ska göra en miniopponering på den, och det kräver att jag är kritisk. Att jag betraktar texten och uppmärksamt letar efter hål och fel och ställen där jag hade velat se en utveckling eller en nerkortning.
Jag är inte kritisk. Jag är inte en kritisk människa. Inte på det här sättet.
Så det är lite komplicerat ^^'
Jag började fundera lite kort på varför jag inte är kritisk - det är ändå något man ska lära sig genom skolan - och min slutsats är för att jag helt enkelt har avkodat mig själv. Jag har lärt mig att inte vara kritisk. Ganska logiskt, med tanke på att jag fick höra i princip hela grundskolan igenom att mina åsikter är felaktiga eller oviktiga, och därefter hamnade i en miljö där min osäkerhet på om jag hade rätt att tycka olika än andra inte direkt mildrades utan snarare bara byggdes på. Jag lärde mig helt enkelt att inte tycka på egen hand för det var säkrare att försjunka i andras synsätt och synvinklar.
Idag är det snarare ett utgångssätt för mig. Jag behöver utgå från någon annans åsikter för att hitta mina egna, och när jag hittat dem håller jag dem ändå för mig själv för jag är fortfarande osäker på hur stadigt jag skulle stå om jag lät mina tankar bli utsatta för granskning och prövning.
I korthet hade jag behövt ett bollplank till avhandlingen -_-' Någon som också läst den så jag kunde prata om den och på så sätt komma vidare och djupare in i den, för även om jag fått en spade av skolan vet jag inte vart jag ska gräva för att komma avhandlingen in på djupet.
Så jag är skyldig Ida ett tack för att hon lät mig prata om den och bad mig förklara när jag var otydlig eller när hon inte förstod, samt gav lite nya inputs. Tack Ida ^^
Ang. städning så slog det mig häromdan att jag ska flytta härifrån om mindre än ett halvår Oo. Det gav mig lite kalla fötter och jag har tillbringat en hel del tid att städa och fixa och flytta runt i mitt rum. Tre vändor till sopstationen gjorde att jag fick LITE mindre saker att fundera på, samt att jag har utrymme i mitt rum igen. Nu är det lådorna i vardagsrummet som är den största vageln i ögat tror jag *fundersam* och så behöver jag dammsuga. När jag är klar med några fler kurser från i höstas kan jag dessutom lägga undan kurslitteraturen från de kurserna och då blir det ännu mindre böcker att hålla koll på! ^^
... jag har ett blåmärke på foten. Idas shampoo-flaska attackade mig när jag stod i duschen :(
Iie, ii ja nai. Shigoto o shimas. Shigoto, shigoto!
Ato de, minna!*
Take care
Jag håller på och betar av skolarbeten (fortfarande ja), och det går väl framåt. Jag jobbar på Kristina Neros avhandling "På samma scen - om samarbete mellan amatör- och yrkesteater" just nu, och den är bra. Jag gillar den. Detaljen är att jag ska göra en miniopponering på den, och det kräver att jag är kritisk. Att jag betraktar texten och uppmärksamt letar efter hål och fel och ställen där jag hade velat se en utveckling eller en nerkortning.
Jag är inte kritisk. Jag är inte en kritisk människa. Inte på det här sättet.
Så det är lite komplicerat ^^'
Jag började fundera lite kort på varför jag inte är kritisk - det är ändå något man ska lära sig genom skolan - och min slutsats är för att jag helt enkelt har avkodat mig själv. Jag har lärt mig att inte vara kritisk. Ganska logiskt, med tanke på att jag fick höra i princip hela grundskolan igenom att mina åsikter är felaktiga eller oviktiga, och därefter hamnade i en miljö där min osäkerhet på om jag hade rätt att tycka olika än andra inte direkt mildrades utan snarare bara byggdes på. Jag lärde mig helt enkelt att inte tycka på egen hand för det var säkrare att försjunka i andras synsätt och synvinklar.
Idag är det snarare ett utgångssätt för mig. Jag behöver utgå från någon annans åsikter för att hitta mina egna, och när jag hittat dem håller jag dem ändå för mig själv för jag är fortfarande osäker på hur stadigt jag skulle stå om jag lät mina tankar bli utsatta för granskning och prövning.
I korthet hade jag behövt ett bollplank till avhandlingen -_-' Någon som också läst den så jag kunde prata om den och på så sätt komma vidare och djupare in i den, för även om jag fått en spade av skolan vet jag inte vart jag ska gräva för att komma avhandlingen in på djupet.
Så jag är skyldig Ida ett tack för att hon lät mig prata om den och bad mig förklara när jag var otydlig eller när hon inte förstod, samt gav lite nya inputs. Tack Ida ^^
Ang. städning så slog det mig häromdan att jag ska flytta härifrån om mindre än ett halvår Oo. Det gav mig lite kalla fötter och jag har tillbringat en hel del tid att städa och fixa och flytta runt i mitt rum. Tre vändor till sopstationen gjorde att jag fick LITE mindre saker att fundera på, samt att jag har utrymme i mitt rum igen. Nu är det lådorna i vardagsrummet som är den största vageln i ögat tror jag *fundersam* och så behöver jag dammsuga. När jag är klar med några fler kurser från i höstas kan jag dessutom lägga undan kurslitteraturen från de kurserna och då blir det ännu mindre böcker att hålla koll på! ^^
... jag har ett blåmärke på foten. Idas shampoo-flaska attackade mig när jag stod i duschen :(
Iie, ii ja nai. Shigoto o shimas. Shigoto, shigoto!
Ato de, minna!*
Take care
